lördag 16 maj 2009

Varför sektion av en frivillig kår inte är en bra idé

Det är roligt att debatten nu verkligen har tagit fart, men vi tycker fortfarande att det saknas vissa perspektiv på frågan.

En sak som hittills har saknats i debatten är hur Uppsala studentkår kommer att se ut efter den 1 juli 2010. Uppsala studentkår kommer ha ännu mindre resurser och medel för att bedriva sin verksamhet ute på fakulteten. Om man ser till hur föga engagerade TekNat-studenterna är i Uppsala studentkårs frågor i dagsläget så finns det skäl till oro. Jag experimenterade häromdagen med att fråga studenter på TekNat vad de tyckte om Uppsala studentkår och vad kåren gör för dem. En person svarade att de trodde den kunde få hjälp med bostäder, ungefär två tredjedelar sa att de inte visste vad Uppsala studentkår gjorde för något, och ungefär en tredjedel frågade vad Uppsala studentkår var för något. Detta får mig att undra hur det kommer att se ut efter att kårobligatoriet faller och Uppsala studentkår resurser minskar ytterligare. Vad ska det då bli av våra studenters inflytande?

Uppsala teknolog- och naturvetarkår har på den andra sidan en 40 % anslutning på fakulteten räknat i huvuden ännu mer räknat i heltidsekvivalenter. UTN lyckas varje år enagagera ca 700 teknologer och naturvetare i dess olika aktiviteter. Samtidigt gör UTN allt som en kår egentligen behöver göra ifrån studiebevakning till sociala aktiviteter. I rådande läge vore det kanske rent ansvarslöst av UTN att inte kliva in och rädda studentinflytandet? Det man behöver göra är enbart att formalisera det som man redan gör i praktiken.

När grunden till Uppsala teknologkår (som sedan blev en del av UTN) lades för 15 år sedan gjorde man det med full avsikt att bilda en egen kår. Som någon klok person tidigare sade i debatten, har det hela tiden bara varit att trycka på on-knappen. Från vad jag hört hittillls i debatten så verkar det som om många inte insett riktigt hur den knappen fungerar.
Hela kärnan i det här är nämligen detta: Vem anser att TekNats studenter skall representera TekNats studenter? Frågan om vad fakulteten, universitetsledningen, och rektor med flera vad tycker är ganska irrelevant. I slutändan måste de hörsamma vad studenterna faktiskt tycker. Diskussionen om huruvida egen kår skulle vara möjligt för UTN dör vid denna centrala punkt, resten är detaljer som med tiden reder ut sig.

Avtalet med Uppsala studentkår är på pappret det bästa som hittills har åstadkommits mella de två parterna. Själva faktumet att UTN har fått igenom så många punkter säger en hel del om hur allvarligt Uppsala studentkår ser på sin situation. Uppsala studentkår vet själva om att en decentralisering är oundviklig och att inflytandet åter kommer hamna lokalt hos studenterna. Frågan de nu ställer sig är hur den formen kommer att se ut. Deras vision ligger i sektioner men är det verkligen rimligt att ha en organisation där grenarna är lika tunga som trädets rot? Det bådar inte väl för ett rättvist studentinflytande.

En sektionsbildning skulle med stor sannolikhet vara en kortsiktig förbättring för UTN. TekNat-studenterna skulle få mer inflytande i Uppsala tillfälligt. Samarbetet regleras i avtal men kommer i praktiken vara mycket personberoende. För varje sittande styrelse i Uppsala studentkår finns risken att samarbetet försämras. Med politiska partier innebär att man inte kan vara säker på vem man har att göra med från år till år. Detta oroar oss då Uppsala studentkår tids nog kommer vilja se över UTNs budget, vilja påverka våra åsiktprogram, framföra våra åsikter till universitetet, och avgöra vilka remisser UTN får. Detta är en ekvation som på bara några års sikt riskerar att divergera, det finns helt enkelt inte tillräckligt många gemensamma nämnare att luta sig mot.

Slutsaten är att sektionsskap är för UTN en kortsiktig lösning och det UTN jag känner jobbar inte så. Det UTN vi känner har alltid lyft blicken lite högre och det är tack vare den mentaliteten som vi idag står orubbade inför kårobligatoriets stundande fall.

/ Jimmy och nätverket för frivillig, formell kår

10 kommentarer:

  1. Jag håller verkligen med om att kåren inte är förankrad på studentnivå.

    SvaraRadera
  2. Det verkar som om vi som vill se en sektionslösning och "Nätverket för frivillig, formell kår" hävdar precis samma sak, nämligen att sektionsalternativet är något som skulle förbättra för oss UTN-medlemmar. Fast, här på bloggen hävdas det att det är en kortsiktig förbättring. Vi är alltså alla överens om att sektionsalternativet är en förbättring för teknat-studenterna. UTN kan tidigast bilda en egen kår 2013. Varför inte pröva sektionsalternativet? Åtminstone fram till 2013. Vad är problemet? Är det att det faktiskt skulle visa sig vara det bästa alternativet?
    I inlägget hävdas det också att US inte kommer kunna hålla fingrarna borta från UTNs egna åsiktsprogram och budget, trots att det framhandla sektionsavtalet tydligt hävdar motsaten . Sannolikheten för att US skulle föreslå det som hävds i inlägget är försvinnande liten. Om dessa förslag ändå skulle komma är det ju bara för UTN att säga "tack och hej" och bilda en egen kår. Återigen, vad är problemet? Är det att det faktiskt skulle visa sig att sektionsalternativet är det bästa alternativet och att dessa förslag faktiskt aldrig kommer? Dessutom är det ju så att om vi som enskilda UTN-medlemmar inte skulle vara nöjda är det bara att lämna Uppsala studentkår. Bara risken för en massflykt från Uppsala studentkår gör att de här förslagen förmodligen aldrig kommer.
    En egen kår kräver mer byråkrati. T.ex. ett nytt medlemsregister, för att bara nämna en sak. I inlägget hävdas det att:
    "Det man behöver göra är enbart att formalisera det som man redan gör i praktiken."
    Enbart. Det är inte så enbart. Det tar tid. Det tar pengar. Det tar arbetsinsatser. Sektion eller egen kår? Skillnaden i vardagen för den enskilda studenten skulle bli liten, speciellt fram t.o.m. 2013. Varför då inte ens pröva det alternativ som inte kräver så mycket tid, pengar och extra byråkratiskt arbete?

    SvaraRadera
  3. Jag har ännu inte tagit ställning, utan följer ännu med spänning argumentationen. En fråga dock:

    Varför behöver UTN ett nytt medlemsregister om vi skulle bli en egen kår?

    Har det att göra med rabatterna? Om vi gör antagandet att de är knutna till medlemskap (vilket vad jag förstår inte är säkert), faller ju i så fall argumentet att det bara är att gå ur US om vi är missnöjda. I alla fall vi gamla stofiler som är över 26, och som är beroende av SJ-rabatten för att röra sig i landet.

    För övrigt, en konkret skillnad för den vanlige studenten är att UTN sannolikt kommer att ha betydligt lägre medlemsavgift (eller tänker US sänka för att bibehålla medlemmar?)

    En annan skillnad för de som är engagerade i studiebevakning: som sektion måste vi hålla ordning på två olika åsiktsdokument, och komma ihåg när de står i konflikt, samt arbeta för att förbättra bägge parallellt. Dubbelt så mycket jobb = hälften så bra på varje?

    SvaraRadera
  4. Snabbt svar @ Patrik (Magnus får hålla sig lite :)

    Jag ser inget direkt behov av ett nytt medlemsregister, det vi har är modernt, robust, modulärt, säkert och relativt nytt. Jag misstänker att kårleg kommer ersättas av nationsleg för nationerna har stort intresse av att studenter som inte går med i kåren ändå ska kunna få nationsmedlemskap. Det är dock bara realistiska spekulationer vid det har laget. Sen finns ju Studentkortet och för de som verkligen vill ha Mecenat kan det antagligen fås mot självkostnadspris.

    Jag ser heller inga tecken på att UTN ska behöva införa medlemsavgift. Vi kan nog finansiera UTN på andra sätt. US har höjt kåravgiften till nästa år - vill de skrämma bort medlemmarna kanske? :P

    Ang. åsiktsdokument är det mer en principfråga än praktiskt problem. Du har dock rätt i sak.

    / Svante

    SvaraRadera
  5. Nu har jag hållit mig länge nog Svante :)

    Som jag förstått det så måste kårregistret vara kopplat mot Ladok-systemet vilket UTNs medlemsregister mig veterligen inte är. Dessutom kostar det att underhålla registret. Vilket måste göras mer kontinuerligt som egen kår.
    Det även flera poänger med att ha samma register som nationerna. Farmis köper t.ex. in sig på USs och KKs gemensamma register idag. Det skulle UTN också kunna göra om ett nytt register blir för dyrt.

    SvaraRadera
  6. Hej Magnus,

    "I inlägget hävdas det också att US inte kommer kunna hålla fingrarna borta från UTN..." Såsom du kan läsa i inlägget så belyses risken, där "hävdas" inte att så kommer det bli. När man sätter sig i samma båt med någon annan vid rodret så skall man verkligen se till att man har en fungerande flytväst på sig. Annars kanske man inte längre vågar simma tillbaks till land. Jag vill alltså påpeka risken att det i ett ekonomiskt och organisatoriskt samarbete inte är självklart att bara säga "Tack och hej" efter säg 4 års samarbete. Det kan finnas beroenden som blir svåra att bryta i praktiken.

    Ja, kåralternativet kommer kräva tid och pengar. Något nytt under solen? Vill man förbättra något här i livet så måste man arbeta lite, men det här visste väl alla redan? Jag kan här nämna att det väl fungerande medlemsregister som UTN har idag har tagits fram av engagerade och kostat cirka noll kronor. Ett utmärkt exempel på det kostnadsoptimerade sättet UTN arbetar.

    Debatten bör inte handla om kostnader för IT-system utan snarare om de långsiktiga frågorna som rör studenternas väl och ve. Det som verkligen betyder något.


    Hälsningar
    Jimmy

    SvaraRadera
  7. @Magnus:

    Det stämmer att registren idag måste vara synkroniserade – eftersom det existerar ett medlemsobligatorium. Det är ledsamt att ni är så insnöade på hur situationen är idag, när vi försöker diskutera hur den kommer att vara i framtiden.

    Så här står det i lagrådsremissen:

    "En studentkår ska föra ett
    register över sina medlemmar.
    På begäran av högskolan ska
    studentkåren tillhandahålla hög-
    skolan sitt medlemsregister."

    De behöver alltså inte vara sammankopplade. Man säger bara att en gång per år ska studentkåren meddela (och visa) hur många studenter som är medlemmar i kåren. Det kan man göra genom att skriva ut uppgifterna på en lunta papper och ge till universitetet (exempelvis för att hämnas att handlingarna till konsistoriet också kommer som en tjock bunt papper :D).

    SvaraRadera
  8. @Magnus

    "Som jag förstått det så måste kårregistret vara kopplat mot Ladok-systemet vilket UTNs medlemsregister mig veterligen inte är. "

    Helt rätt. Du anar inte hur mycket jag och många andra önskat att vi tilläts ha en sådan koppling. Men vi är inte en formell kår, och alltså har vi fått nobben till alla försök till sådant.

    Problemet är inte att vi inte kan, utan att vi inte får.

    Det skulle underlätta vår verksamhet väldigt mycket om vi fick tillgång till information om vilka som faktiskt läser på fakulteten och vilka adresser de har.

    Vad finns det för poänger för UTN att ha samma register som de andra kårerna i staden? (obs, det är inte en retorisk fråga, jag vill verkligen veta)

    SvaraRadera
  9. Det verkar som att ni är överens om att egen kår är vad vi borde vara, frågan är 2010 eller 2013 (med en baktanke i det ena lägret att om sektionsalternativet fungerar bra så ska vi fortsätta så, antar jag?).

    Jag undrar dock vad US tycker om alternativet att UTN blir sektion, men från dag 1 jobbar stenhårt med att bli egen kår? Är det möjligt att bedriva ett gott samarbete under sådana omständigheter?

    Enligt avtalet skulle det också innebära att UTN fortlöpande måste ge US information om hur frågorna att lämna US behandlas i UTN-styrelsen...

    SvaraRadera
  10. @ Patrik:

    Nu finns det en utförligare kommentar om medlemsregistret på http://teknatsframtid.wordpress.com. Hoppas du får svar på dina funderingar.

    SvaraRadera