tisdag 12 maj 2009

Styrelsens proposition till fullmäktige

Så har styrelsen talat genom "Proposition om inriktningsbeslut i frågan formell representant". Läs den!

10 kommentarer:

  1. Intressant läsning, men tyvärr tror jag man starkt underskattat vad det kommer att kosta att bli en egen kår, t ex för utökade behov av kansli, medlemshantering, handläggare etc. Ev behöver man kanske mer plats för denna utökade verksamhet? Jag skulle vilja ha ett bättre beslutsunderlag än ”eventuell ökad administration kan bekostas helt eller delvis av dessa medel”

    SvaraRadera
  2. Kansli=Expen. Nuff said. Klarar andra kårer detta så klarar UTN det helt säkert. Jag har sett verksamma kårer med betydligt mycket sämre förutsättningar än UTN.

    Medlemshantering har vi redan, det finns ingen anledning att det ska behöva kosta mer än vad det kostar för oss idag. Vi kommer trots allt att vara en frivillig organisation och kommer inte behöva några medlemskort och så vidare.

    Handläggare? Jag vet många kårer som klarar sig utan handläggare. Vilka luckor ska en handläggare fylla som inte kan klaras med dagens organisation (eventuellt med vissa tillägg eller förändringar).

    Behovet av mer plats är något som UTN har känt väldigt länge. Växtvärken har varit tydlig de senaste åren och jag tror

    "Vi behöver bättre beslutsunderlag", "beslutet måste vara mycket väl förankrat", "Frågan måste utredas ytterligare" och så vidare är argument som har använts länge och många gånger. Det är ingen hemlighet att styrelsen i UTN (som ändå är de som förväntas ha kollen) de senaste fyra-fem åren varit enhälligt positiva till att UTN ska bli en formell kår, åtminstone på sikt. Som jag ser det så kan inte frågan vara bättre förankrad än så, vi kunde inte ha bättre beslutsunderlag, frågan kunde vara bättre utredd. Det här är ett guldläge att förverkliga drömmar och fylla behov hos organisationen och för studenterna på fakulteten som helt enkelt inte får missas av "Vi måste ha bättre beslutsunderlag".

    Det är nu eller aldrig. Nu måste det hända om UTN någonsin ska få föra teknat studenternas talan utan att humanisterna ska få sista ordet.

    SvaraRadera
  3. Expenutrymmet i sig kan säkerligen fungera som kansli, men det behövs någon som arbetar där mer än 3 timmar per dag på ideell basis. Det tror jag kommer kosta pengar, eftersom man bör arvodera någon för att säkerställa kontinuiteten.

    Eftersom tanken är att man ska vara remissinstans på alla nivåer kommer någon faktiskt att behöva jobba med detta. Vi vill ju att UTN ska framstå som kunniga och kompetenta så man bör nog lägga en del vikt vid att utforma remisserna bra. Man behöver naturligtvis inte kalla den som gör detta för handläggare, utan t ex skulle detta arbete läggas på posten informationsansvarige. I så fall skulle denna post behöva utökas i tid, vilket kommer att kosta pengar.

    Om växtvärken redan är tydlig, borde väl detta verkligen vara ett argument för att specificera hur detta problem ska lösas vid en eventuell utökning av verksamheten.

    För att dra till sig medlemmar kommer det vara vanligt att kårerna förhandlar sig till avtal med samarbetspartner som ger vissa förmåner till medlemmarna. Då är det rimligt att man som medlem har någon typ av handling som visar medlemskapet. UTN kan såklart välja att inte ha någon typ av förmåner alls, men frågan är hur man då ska locka folk att bli medlemmar i just UTN och inte någon kår som ger bra fömåner. Det är mycket möjligt att dessa medlemsintyg kommer att försvinna helt i den nya kårverksamheten, men jag är övertygad om att man i vilket fall måste ha ett ordentligt och säkert medlemsregister och någon som jobbar med att underhålla detta. Som en egen kår måste vi uppfylla de krav som våra motparter (t ex universitetet och regeringen) kommer att ha för att se oss som en seriös part.

    Som ansvarig beslutsfattare skulle jag om jag var fullmäktigeledamot vilja se den konsekvensanalys man gjort, och inte bara veta att några personer tycker vill att UTN ska bilda en egen kår utan att veta vad de grundar det i. Som delaktig beslutsfattare har man ju trots allt alltid ett personligt ansvar för de beslut man är delaktig i och kan inte skylla på att "någon sa att någon tyckte"...

    Att de senaste styrelserna varit enhälligt positiva till att bilda en egen kår kan jag inte säga något om eftersom jag inte pratat med varje enskild styrelseledamot. Dock vet jag det inte är en enhällig åsikt rent generellt bland UTN:s engagerade.

    Jag tror inte alls att det är nu eller aldrig. Jag tror att det bästa är att testa vilka fördelar ett sektionsalternativ innebär, medan man ser vad som behövs utvecklas inom organisationen för att eventuellt bilda en egen kår när man ser vad som händer inom kårvärlden de kommande åren. Det är lättare att gå steg för steg än att köra hårt från början, hoppas på att "det löser sig" och sedan försöka lappa ihop spillrorna om det skiter sig.

    Jag tror definitivt inte heller att det här är en fråga om att ställa teknologer och naturvetare mot humanister. Det handlar om hur utbildningarna på teknat ska bli så bra som möjligt. Som sektion skulle teknats studenters åsikter föras fram av teknats studenter, vilket väl är det det handlar om?

    SvaraRadera
  4. Ett inriktningsbeslut är just ett sådant och inget beslut om att skicka in en ansökan till universitetets ledning. En konsekvensanalys; vad som kommer att krävas, vad vi har idag, hur det ska finansieras, vad vi får, etc av organisationen ska ju göras under året. Vi är, trots hån och bittra ord, övertygade om att allting går att lösa på ett eller annat sätt, och utredningen under året (som blir omfattande) kommer tala om möjliga sätt att göra det på. Styrelsen behöver ett mandat från fullmäktige för att få lov att arbeta för frågan – hitta lösningar – tänka fritt – och delta i arbetet med att utreda hur man ska lösa de problem som du nämner som faktiskt också är sådana. När utredningen är färdig ska man kunna med gott samvete säga: "Ja! Så här ska det fungera! Vi har löst problemen! Vi har visat hur vi vill göra!" och trycka på den stora knappen som heter kår.

    Om utredningen skulle visa att det är omöjligt för UTN att bilda kår, säger man väl "Stopp och belägg! Vi försökte, men det gick inte"? Men det var möjligt för UTN att bli en kår enligt utredningen 2003 och förutsättningarna har inte direkt försämrats – UTN har också utvecklats som organisation och bevisat att den kan axla allt större uppgifter. Vi tror att det bästa för UTN och studenterna är att satsa – utreda – undersöka – hoppas och våga. Inte att ansluta sig till en stor kår som står inför den största decimeringen i dess historia. Vi kan bevara studentinflytandet på fakulteten; Uppsala studentkår lär ju inte direkt satsa mer pengar på studiebevakning framöver.

    Lite småsaker:

    Lite medlemsförmåner kan man köpa sig via Studentkortet eller andra rabattföretag om man så önskar. De flesta rabatter får man för att man är student, inte för att man är medlem i kåren. För den som önskar sig ett kårleg kan säkerligen det framställas mot en frivillig summa.

    Angående medlemsregister så har vi ett modernt och väl fungerande register programmerat med hjälp av en av landets främsta datasäkerhetsexperter. Det är också typiskt negativt tänkande att utgå ifrån att UTN tänker ta ut en medlemsavgift och därmed behöver köpa ytterligare system. Det tänker vi inte göra, vi gillar siffran noll och enheten kronor i kombination. Till skillnad från Uppsala studentkår hyser vi hopp om att klara ekonomin framöver; kanske till och med utan stöd från fakulteten. En annan verkar gå åt andra hållet och vill ha mer pengar från universitetet framöver.

    Slutligen:
    Jag tror inte det bara handlar om att göra utbildningarna så bra som möjligt (vilket våra sektioner och studieråd för övrigt gör idag – inte främst Uppsala studentkår) Jag tror även det handlar om att ha en kår som sätter studenterna främst och inte politiken. En kår som är uppbyggd av studentfackliga sektioner och studieråd; som inte styrs av partipolitiska agendor. Dessutom en kår som drivs av våra egna, styrs av våra egna och fokuserar främst på våra egna.

    SvaraRadera
  5. Dåså. Debatten har börjat och den kommer att avslutas den 25e maj 2009 i polhemssalen med start klockan 17. Vi ses!

    SvaraRadera
  6. Intressant, nu händer det äntligen något i frågan. Jag ser fram emot debatten på måndag. Är ni säkra på att Polhem räcker till?

    SvaraRadera
  7. Två veckors debatt mitt i maj? Det blir ett riktigt dåligt förankrat beslut. Hinner ens alla sektioner ha ett medlemsmöte? Hur ska fullmäktiges ledamöter veta vad studenterna tycker i frågan? Vad jag vet finns ingen annan opinionsundersökning än omröstningen -03.

    Utred först, besluta sen. Proppen innehåller i princip inget beslutsunderlag. Allt som presenteras är styrelsens åsikter och antaganden.

    Blir studiebevakningen bättre med fler små kårer? Vad blir de faktiska kostnaderna? Vilken service kan UTN erbjuda med de ekonomiska resurser man har?

    Styrk följande:

    UTN har en anslutningsgrad på c:a 30-40% på fakulteten och kommer förmodligen att ligga långt över Uppsala studentkår.

    Förmodligen plats i konsistoriet och universitetsledningen.

    Eventuell ökad administration kan bekostas helt eller delvis av dessa medel. [Delvis som i 1%, 10%, 50%?]

    Debatt på måndag? Som sagt, lysande förberedelser...

    SvaraRadera
  8. Du har rätt i att propositionen innehåller mycket åsikter och antaganden; sådana som grundats i de sektionsavtalsdiskussioner vi fört med Uppsala studentkårs presidium. Men vad du efterlyser är att vi ska ha alla svaren på bordet, en komplett konsekvensutredning på minst 100 sidor, innan vi ens fått ett okej att lägga den tid som krävs för det. Jag kan å andra sidan utkräva att en komplett utredning av sektionsalternativet ska göras innan vi tar ett sådant beslut, var är för övrigt Uppsala studentkårs utredning på 100 sidor om sin egen framtid?

    Om du läser propositionen igen och dessutom de förtydligande kommentarer som skrivits här, så förstår du att en utredning är precis vad som kommer göras. Styrelsen hade säkerligen gjort en fullständig konsekvensanalys tills nu, om man vid början av året givits ett inriktningbeslut av fullmäktige att göra så. Men jag tänker därför citera för att det ska bli enklare att koppla ihop ett och ett:

    "En konsekvensutredning måste göras ... Utredningen bör göras av en kårkommitté utsedd av fullmäktige ... Utredningen ska ha fokus på konsekvenser för studenterna, för universitetet och UTN som organisation. När utredningen är färdig ska den presenteras för fullmäktige, som fastställer den i samband med att UTN ansöker om att bilda en formell, frivillig kår."

    Inför omröstningen 2003 togs ett sådant beslut att göra en sådan utredning, som också fanns tillgänglig inom ett år för de som deltog i omröstningen. Om styrelsen ges ett mandat att arbeta i den här riktningen, kommer utredningen att finnas tillgänglig för fullmäktiges ledamöter, sektioner och studieråd i god tid tills dess att fullmäktige ska fastställa (eller avslå!) att UTN ansöker om att bli en frivillig, formell kår.

    Jag får aningar om att du lever kvar i omröstningen 2003, där man debatterade den fristående obligatoriska kåren UTN gentemot den starka, allvetande och vackra kåren på Övre Slottsgatan. Det vi debatterar nu är den frivilliga, formella kåren UTN med gratis medlemskap, mer finansiella resurser och en vilja att förverkliga sig självt det som finns kvar av US efter kårobligatoriets fall – för US kommer tvingas skära bort mycket av sin verksamhet och UTN kommer bara att erbjuda mer.

    SvaraRadera
  9. Jag var inte med 2003 och kan omöjligen leva kvar i den debatten. Jag är dessutom läskunnig så du behöver inte uppmana mig att läsa om några texter.

    En utredning ska göras parallellt med att styrelsen arbetar för att UTN ska bli en egen kår. Det är ett väldigt bakvänt arbetssätt. Utredningen måste naturligtvis arbeta förutsättningslöst helst inte fokusera på någonting annat än studenternas situation. Förutom att utredningen riskerar att påverkas av styrelsens arbete ber man dessutom fullmäktige att fatta ett beslut utan ett vettigt underlag.

    Givetvis ska också ett sektionsalternativ utredas ordentligt. Därför hade en mycket bättre proposition handlat om att avsätta resurser för en utredning som förutsättningslöst behandlar alternativen sektion, egen kår och den intresseförening man är idag.

    Vi står onekligen inför en extraordinär situation där hela landets kårer får en orimligt kort tid att förbereda sig på en stor förändring. Dessutom är de nya reglerna knappast solklara och det finns många frågetecken. Är det här verkligen rätt tid att ge sig in i hetluften? Dessutom är det riksdagsval tämligen direkt efter att ett eventuellt avskaffande träder i kraft. Vad händer då?

    SvaraRadera
  10. Vilken tur att vi alla kan läsa, jag ber om ursäkt för mitt antagande däremot.

    Att vidga utredningen till en som utreder samtliga alternativ kan vara positiv idé. Man måste dock beakta att det i praktiken kan begränsa djupet i utredningen om man vidgar dess bredd. En sådan utredning kommer dock, i vår förhoppning, bara att ytterligare belysa att en frivillig, formell kår är det bästa av de tre alternativen.

    Däremot att begränsa utredningen till att fokusera endast på studenternas situtation ser jag som ett grovt misstag, då stora delar av frågan är av rent organisatorisk struktur med i sin tur stora konsekvenser för studenternas situation. Jag vidhåller därför att utredningen måste ha som mål att belysa inte bara studenternas situation, utan även exakt hur UTN som organisation ska kunna fungera som kår. Annars är den värdelös som beslutsunderlag.

    Att en utredning görs parallellt med att styrelsen arbetar för att skapa möjligheter att realisera ett av alternativen ser jag inte som något negativt. Som exempel har styrelsen har de senaste åren, efter inriktningsbeslut av fullmäktige, arbetat för att skapa möjligheter att bilda sektion inom Uppsala studentkår, ett arbete som idag är färdigt med det sektionsalternativ som är framförhandlat (men ej utrett). Anledningen till att dessa saker behöver göras parallellt är förstås att det är en orimligt kort tid till 1 juli 2010.

    Du tar till sist upp många intressanta frågeställningar som jag hoppas att utredningen kan komma att besvara. Några är dock omöjliga att besvara även för en stor utredning, såtillvida någon teknolog lyckas uppfinna en maskin som kan sia om framtiden. Argumentet "vi vet vad vi har, men inte vad vi får" håller inte längre. Om kårobligatoriet faller så vet vi verkligen inte vad vi får, oavsett vad vi gör. Det är verkligen inget bra skäl till att sitta och rulla tummarna ett helt år till.

    SvaraRadera