Inriktningsbeslut!

UTN:s fullmäktige beslutade följande:

"att i händelse av beslut av kårobligatoriets avskaffande ska UTN utreda, analysera och konsekvensbeskriva effekterna av ett kårbildande. Ansökan om kårbildande ska godkännas eller avslås av UTN:s fullmäktige."

Då väntar vi på kårobligatoriets avskaffande – sen kör vi! Nätverket för frivillig, formell kår vill därmed tacka för en god debatt och speciellt tacka Magnus Lundgren (teknatsframtid) som varit en mycket glad och trevlig debattör i frågan. Inlägget Vad som än händer är klockrent. Vi vill också samarbeta. Vi tror på kärleken. Kram!

Ett stort lycka till till styrelsen 09/10. Ni har ett stort och ansvarsfullt arbete framför er – som ni kommer klara av galant.

Formell kår - styrelsens betänkande

Styrelsen har publicerat ett betänkande som heter Formell kår – styrelsens betänkande om Uppsala studentkårs betänkande om styrelsens proposition. Det försöker besvara alla frågetecken kring styrelsens proposition och de frågetecken som uppkommit kring den. Styrelsen påpekar också en del felaktigheter i Uppsala studentkårs betänkande, som skickades ut till fullmäktiges ledamöter den 19 maj.

Vi måste pröva sektionsalternativet!

Den nya Facebookgruppen Håll ihop studentinflytandet - sektion ja tack!, som uppstått som en motpol till vår Facebookgrupp Ja! UTN som en formell, frivillig kår!, skriver följande i sin beskrivning:

"När studenterna på teknat-fakulteten röstade om saken 2003 röstade knappt 70 % nej till egen kår."

Det är helt irrelevant, vilket förklaras här. Omröstningen 2003 handlade till stora delar om helt andra saker än det som diskuteras nu och är hopplöst inaktuell.

"En sektionslösning ger i princip alla fördelar som en egen kår skulle ge."

Det är inte sant, vilket också förklaras här. En sektionslösning har flera nackdelar, vilket man också helgarderar sig i följande stycke:

"Inget hindrar heller UTN från att bilda en egen kår om man är en sektion. Ett alternativ skulle därför kunna vara först bilda en sektion och om UTN inte anser att detta ger tillräkliga fördelar sedan försöka bilda en egen kår."

Det här vidare är en oerhört oansvarig inställning. Om UTN ska bli en sektion så ska man göra det för att man verkligen vill bli en sektion – från nu och för all framtid. Anser man att UTN ska gå in halvhjärtat i samarbetet? Vi behöver inte prova sektionsskapet eftersom vi vet redan idag att kåralternativet är bättre och jag är övertygad om att en utredning kommer påvisa detta.

Slutligen har jag en del funderingar som återknyter till detta inläggs rubrik. En del har undrat varför vi inte bör pröva sektionsalternativet. Nätverket för frivillig, formell kår anser absolut att vi måste pröva sektionsalternativet! En prövning av sektionsskap innebär att man undersöker via lagkunniga jurister och/eller domstol huruvida det ens är lagligt att delegera formell representant. Lagrådsremissen inför ju en del kriterier för vem som blir den formella representanten; är det då inte emot lagen att delegera rättigheten att företräda studenterna och utnämna studentrepresentanter till en annan organisation?

/ Svante & Nätverket för frivillig, formell kår

...och bilen går bra?

Våra motdebattanter på Framtiden för teknats studenter påpekar i sitt inlägg I otakt med tiden att det är trendigt just nu att slå ihop mindre kårer till större. Att då gå motsatt väg och dela upp en av landets största kårer måste därför vara dumt, menar man. Det är ett ologiskt resonemang.

Det stämmer alltså att man i dagsläget planerar slå ihop små kårer i Göteborg och Lund. Anledningen till varför man gör detta behöver inte alls vara för att större kårer är "bättre" än små. Förändringen drivs främst (och i vår åsikt, endast) av två saker:

1. Nya ekonomiska ramar tvingar kårer till omorganisation och omstrukturering. Det statliga bidraget per heltidsstudent är trots allt för lågt satt.
   
2. Enligt den nya lagstiftningen får man bara vara kår efter 1 juli 2010 om man täcker minst ett helt vetenskapsområde enligt högskoleverkets definition. Således tvingas många idag små kårer ombilda sig till större kårer.

Att små kårer slås samman till större ska inte nödvändigtvis ses som något positivt, som Framtiden för teknats studenter påstår. Om större kårer alltid vore att föredra skulle de små kårerna gått samman och bildat dessa nu större kårer för länge, länge sedan.

Vidare skriver Framtiden för teknats studenter i ett annat inlägg, Varför vill man inte ens pröva? (part 2). Där upprepar frågan om varför man inte ska bli sektion flera gånger, trots att vi redan svarat på det i det här inlägget.

/ Svante & nätverket för frivillig, formell kår.

Varför sektion av en frivillig kår inte är en bra idé

Det är roligt att debatten nu verkligen har tagit fart, men vi tycker fortfarande att det saknas vissa perspektiv på frågan.

En sak som hittills har saknats i debatten är hur Uppsala studentkår kommer att se ut efter den 1 juli 2010. Uppsala studentkår kommer ha ännu mindre resurser och medel för att bedriva sin verksamhet ute på fakulteten. Om man ser till hur föga engagerade TekNat-studenterna är i Uppsala studentkårs frågor i dagsläget så finns det skäl till oro. Jag experimenterade häromdagen med att fråga studenter på TekNat vad de tyckte om Uppsala studentkår och vad kåren gör för dem. En person svarade att de trodde den kunde få hjälp med bostäder, ungefär två tredjedelar sa att de inte visste vad Uppsala studentkår gjorde för något, och ungefär en tredjedel frågade vad Uppsala studentkår var för något. Detta får mig att undra hur det kommer att se ut efter att kårobligatoriet faller och Uppsala studentkår resurser minskar ytterligare. Vad ska det då bli av våra studenters inflytande?

Uppsala teknolog- och naturvetarkår har på den andra sidan en 40 % anslutning på fakulteten räknat i huvuden ännu mer räknat i heltidsekvivalenter. UTN lyckas varje år enagagera ca 700 teknologer och naturvetare i dess olika aktiviteter. Samtidigt gör UTN allt som en kår egentligen behöver göra ifrån studiebevakning till sociala aktiviteter. I rådande läge vore det kanske rent ansvarslöst av UTN att inte kliva in och rädda studentinflytandet? Det man behöver göra är enbart att formalisera det som man redan gör i praktiken.

När grunden till Uppsala teknologkår (som sedan blev en del av UTN) lades för 15 år sedan gjorde man det med full avsikt att bilda en egen kår. Som någon klok person tidigare sade i debatten, har det hela tiden bara varit att trycka på on-knappen. Från vad jag hört hittillls i debatten så verkar det som om många inte insett riktigt hur den knappen fungerar.
Hela kärnan i det här är nämligen detta: Vem anser att TekNats studenter skall representera TekNats studenter? Frågan om vad fakulteten, universitetsledningen, och rektor med flera vad tycker är ganska irrelevant. I slutändan måste de hörsamma vad studenterna faktiskt tycker. Diskussionen om huruvida egen kår skulle vara möjligt för UTN dör vid denna centrala punkt, resten är detaljer som med tiden reder ut sig.

Avtalet med Uppsala studentkår är på pappret det bästa som hittills har åstadkommits mella de två parterna. Själva faktumet att UTN har fått igenom så många punkter säger en hel del om hur allvarligt Uppsala studentkår ser på sin situation. Uppsala studentkår vet själva om att en decentralisering är oundviklig och att inflytandet åter kommer hamna lokalt hos studenterna. Frågan de nu ställer sig är hur den formen kommer att se ut. Deras vision ligger i sektioner men är det verkligen rimligt att ha en organisation där grenarna är lika tunga som trädets rot? Det bådar inte väl för ett rättvist studentinflytande.

En sektionsbildning skulle med stor sannolikhet vara en kortsiktig förbättring för UTN. TekNat-studenterna skulle få mer inflytande i Uppsala tillfälligt. Samarbetet regleras i avtal men kommer i praktiken vara mycket personberoende. För varje sittande styrelse i Uppsala studentkår finns risken att samarbetet försämras. Med politiska partier innebär att man inte kan vara säker på vem man har att göra med från år till år. Detta oroar oss då Uppsala studentkår tids nog kommer vilja se över UTNs budget, vilja påverka våra åsiktprogram, framföra våra åsikter till universitetet, och avgöra vilka remisser UTN får. Detta är en ekvation som på bara några års sikt riskerar att divergera, det finns helt enkelt inte tillräckligt många gemensamma nämnare att luta sig mot.

Slutsaten är att sektionsskap är för UTN en kortsiktig lösning och det UTN jag känner jobbar inte så. Det UTN vi känner har alltid lyft blicken lite högre och det är tack vare den mentaliteten som vi idag står orubbade inför kårobligatoriets stundande fall.

/ Jimmy och nätverket för frivillig, formell kår

Kåren sjunker, alle man till livbåtarna?

Vår motpol, Framtiden för teknats studenter skriver i sitt inlägg Varför vill man inte ens pröva? om att sektionsalternativet ger alla fördelar som egen kår. Det ger mervärde för studenterna att UTN istället ingår sektion i Uppsala studentkår, menar man.

Det stämmer bra att sektionsalternativet som presenterats är ett bra sådant förutsatt att kårobligatoriet inte tas bort. Händer det så vet vi inte hur Uppsala studentkår kommer att påverkas – vilken idag tillgänglig service som kommer att försvinna och hur många remissförfattare på Övre slottsgatan som TekNat-studenterna får klara sig utan. Som kår skulle UTN kunna träda in och erbjuda mycket av den service som annars skulle gå förlorad, för möjligheterna finns där att ta vara på!

De skriver också att studenterna i en omröstning 2003 röstade ner alternativet UTN som egen kår. Det är sant, men helt ovidkommande. Omröstningen från 2003 tas ideligen upp som om den skulle vara någon slags opinionsmätning i den här frågan. Det kan man kanske tro om man bortser följande relevanta faktorer: Frågan man ställde sig 2003 var nämligen om man ville ha en obligatorisk TekNat-kår gentemot en obligatorisk central, stark kår. Det är inte vad vi diskuterar längre. Frågan handlar om UTN som sektion, inom det som kommer finnas kvar av Uppsala studentkår efter kårobligatoriets fall, gentemot det som UTN har potential att bli som egen kår. Om man ändå tycker att omröstningen är relevant bör man betänka att de senaste 6 åren har nästintill samtliga studenter på fakulteten bytts ut. De flesta jag känner som var med 2003 har tagit examen för länge sedan.

Det sektionsalternativ som idag presenterats, påstås av dem även ge alla fördelar som en TekNat-kår också skulle ge. Så är inte fallet:

Som sektion skulle TekNats studenters åsikter framföras av Uppsala studentkår som en del av ett remissvar. Som kår skulle UTN få skriva sina egna remissvar. Dessutom vet vi varken hur många remisskrivare som Uppsala studentkår kommer kunna behålla efter framtida nedskärningar eller hur många remisskrivare som UTN skulle kunna arvodera med nya statliga finansiella medel.

Som sektion skulle UTN:s sektioner och studieråd fortsätta tvingas äska pengar från programråd och Uppsala studentkår för sin verksamhet. Med planerade omorganiseringar inom fakulteten och Uppsala studentkårs bistra finansiella framtidsutsikter skulle UTN som kår kunna tilldela medel som garanterar sektionernas överlevnad och utveckling.

Som sektion skulle UTN:s medlemmar behöva betala kåravgiften för att stödja kårens arbete. Med UTN som kår skulle det vara gratis för TekNat-studenterna att vara med i studentkåren.

Som sektion skulle UTN få möjlighet att bifoga sina åsikter som “TekNat-studenternas åsikt” i nationella frågor. Alla uttalanden skulle dock alltid behöva samordnas med Uppsala studentkår och därmed skapa en trög organisation. Det skulle också effektivt begränsa det idag givande och väl utvecklade samarbete som UTN idag har med andra teknolog- och naturvetarkårer i landet. Som kår skulle UTN kunna vidareutveckla det samarbetet och uttala sig allt oftare i frågor som verkligen angår studenterna på TekNat.

Som sektion skulle UTN ändå betraktas som en organisation som ligger under Uppsala studentkår, där den centrala kårens åsikt ändå alltid har företräde i slutändan.

…och så vidare. Sektionsalternativet är bra, men vi anser att kåralternativet är bättre. Det glädjer mig därför att även Framtiden för teknats studenter i slutet av sitt inlägg också ser UTN som formell kår som ett realistiskt alternativ till 2013. Då är vi halvvägs till mötes! Den enda skillnaden blir då om vi vill ta en omväg eller försöka ta en genväg till kårbildandet.

Väl mött! / Svante & Nätverket för frivillig, formell kår

Debatten tar fart

Nu har UTNs och Uppsala studentkårs styrelser pratat ihop sig om hur man ska förhålla sig under den här korta, intensiva debatten fram till den 25 maj (och kanske i flera år framöver). Vi (nätverket för frivillig, formell kår) ser fram emot att det ploppar upp både Facebookgrupper och fler bloggar kring den här frågan, för en diskussion där alla får höras och alla argument får framföras är precis vad vi eftersträvar. För att undvika informationsbombardemang har styrelserna kommit överrens om att alla utskick till fullmäktiges ledamöter ska gå via och godkännas av fullmäktiges talman.

Leve demokratin och yttrandefriheten! :)

Edit: Framtiden för teknats studenter har spontant uppstått som en motpol till Nätverket för frivillig, formell kår. Då vi vill att alla åsikter ska få komma till tals, tycker vi att ni ska läsa den också. Vi kommer så klart försöka bemöta alla frågetecken med utförliga svar.

En ny sol, en ny himmel

Den erfarne Pär-Anders Söderström skriver i sitt inlägg UTN egen kår? Inget nytt under solen att styrelsen har glömt bort medlemmarna och TekNat-studenterna i propositionen.

"Jag tvivlar inte för ett ögonblick på att UTN skulle klara av att vara en egen kår. Det är dock en skillnad i att klara av att vara en egen kår och att göra det på ett sätt som blir bättre för medlemmarna."

Erkännandet att UTN skulle klara av att vara egen kår tackar vi för. Något annat uttalande hade kanske kunnat ge arga, ondskefulla blickar från exempelvis Farmacevtiska studentkåren, som uppenbarligen är en kår redan idag.

Frågan om huruvida det framtida UTN eller det som blir kvar av US bidrar mest till medlemmarnas väl är mer intressant att diskutera. Låt oss betänka vad UTN har bidragit med för TekNat-fakulteten: UTN agerar samordnare för alla programföreningar och studieråd i grundutbildningen. UTN arbetar aktivt för att TekNat-studenternas vilja hörs i alla fakultetens organ. UTN tillser att det finns områdesbevakare som arbetar heltid med arbetsmarknadsanknytning i utbildningarna. UTN tillser att det finns internationell bevakning på fakulteten samt utbildningsbevakning och studiesocial bevakning på halvtid. UTN anordnar mottagningen för majoriteten av fakultetens studenter och finns till som ett stöd för de föreningar som anordnar mottagningen för resten av fakultetens studenter, en mottagning som 98% av studenterna uppskattar oerhört. UTN anordnar årligen en gigantisk arbetsmarknadsmässa som ger många studenter möjlighet till sommarjobb, examensarbeten och karriärmöjligheter. UTN anordnar Forsränningen, en folkfestival vars existens blivit ett varumärke för sista april och hela Uppsala. UTN deltar också aktivt i samarbetet med kommunen kring sista april. Nationellt samarbetar UTN med flera teknolog- och naturvetarkårer i Sverige och arbetar med nationella frågor som är speciellt viktiga för TekNat-studenterna. UTN bedriver i samarbete med fakulteten en kompendieförmedling tillgänglig för studenterna. UTN tillhandahåller ett café med lunchresturang för studenterna. Listan kan göras lång!

Men säkerligen, detta är ju trots allt ingenting viktigt? Om inte Uppsala studentkår tyckte att UTN är det som de själva borde vara på fakulteten, varför vill de själva att UTN ska bli en del av den centrala kåren?

Vad gör då Uppsala studentkår för TekNat-fakulteten? Förutom att där finns en 100% studiebevakare, som redan sitter på UTN:s kontor och har gjort i flera års tid, arbetar man självklart såklart med centrala frågor som berör hela universitetet. Här har UTN ännu inte uträttat mycket – helt enkelt för att man inte släpps in i arbetet. Man är inte erkänd som aktör, man räknas inte. Man finns inte.

Med UTN som sektion skulle TekNat-studenternas åsikter framföras av den centrala kåren, men med UTN som kår skulle vi själva få framföra åsikterna och deltaga i arbetet, föra en dialog och bemöta argument direkt på plats. Det måste ses som en stor fördel för TekNat-studenterna.

En fråga man också måste ställa är vad Uppsala studentkår kommer göra när kårobligatoriet faller. UTN har här en möjlighet att göra det som Uppsala studentkår inte kan; nämnligen att träda in som en ny part och deltaga som en stöttepelare i arbetet för att tillsammans bevara studentinflytandet.

"En sak som helt glömts bort i propositionen är de skyldigheter som följer av att vara en egen kår. I propositionen sammanfattas de förändringar i verksamhet som UTN planerar med “UTN kan behöva en kanslist.”. I övrigt hittade jag ingenting om någon förändring av verksamheten."

Söderström efterfrågar ett bättre beslutsunderlag än de stolpar som styrelsen skrivit i propositionen. Vad han, i vår mening, har missat är att man kan inte ha en utredning tillgänglig som beslutsunderlag för beslutet att utreda frågan – det kallas moment 22. I propositionen slår man nämnligen fast att en omfattande utredning behöver göras; som sedan ska finnas tillgänglig som ett väl grundat beslutsunderlag då man ska fastställa (eller avslå) att UTN ansöker om att bli en frivillig, formell kår. Under året då man utreder och arbetar för möjligheterna att realisera ett fastställande hinner beslutet bli väl förankrat, väl utrett och väl motiverat. Annars kommer fullmäktige att avslå föreningens ansökan till universitetsledningen.

Vi kan inte ha alla svaren på bordet just nu. Varken vi eller Uppsala studentkår, vars framtid också står på spel. Det här är en fråga som berör alla Uppsala studenter, och UTN kan komma att spela en framstående roll i Uppsalas framtida studentinflytande. Mer om det senare.

Styrelsens proposition till fullmäktige

Så har styrelsen talat genom "Proposition om inriktningsbeslut i frågan formell representant". Läs den!

Uppsala teknolog- och naturvetarkårs historia

Allt pekar nu på att kår- och nationsobligatoriet ska avskaffas från och med 1 juli 2010. I samband med detta införs konkurrens om kårstatus och kriterier för att få bli en formell kår. Detta aktualiserar åter frågan om teknolog- och naturvetarkårens framtid. Vad har hänt tidigare? Följ med på en historielektion fylld med intriger, hemligheter, omröstningar och konspirationer.

Strävan efter att bli den formella representanten för fakultetens studenter har sina rötter i det gamla FUTF (Uppsala Teknologförening). När man 1994 flyttade till Polacksbacken och in i Uthgård ombildade man föreningen och tog namnet Uppsala teknologkår. Namnet togs inte utan anledning – ambitionen var att bli en formell studentkår eftersom man insåg att det fanns ett behov. Uppsala hade, och har än idag, de enda tekniska utbildningarna i Sverige utan en egen kår bland landets större lärosäten. Man sökte därför kårstatus ett antal gånger men fick nobben av universitetet med motiveringen att en kår måste täcka ett helt verksamhetsområde enligt universitetets definition– det vill säga en hel fakultet.

UTN bildades den 2 februari 2002 genom en sammanslagning av Uppsala Teknologkår, och Föreningen Uppsala Naturvetare. Detta skedde efter att en gemensam arbetsgrupp för de två föreningarna i detalj utrett hur man gemensamt skulle skapa en fungerande studentkår för fakultetens studenter. Utredningen, som finns i våra arkiv, beskrevs av Uppsala studentkår som ”seriös och omfattande” även om man från Övre slottsgatan betonade vikten av en centralt stark och enad kår gentemot universitetet. Universitetets ledning gjorde också ett utlåtande som varken sade bu eller bä; man ansåg att dessa frågor var upp till studenterna att besluta om själva.

2003 gick så studenterna på teknisk- naturvetenskapliga fakulteten till valurnorna. UTN centralt intog en neutral roll och fokuserade på att framföra argument både för och emot egen kår, vilket man också förväntade sig av Uppsala Studentkår. Det skulle dock visa sig att studenterna dagarna innan omröstningen fick brev från Uppsala studenkår där man enbart framförde Nej-sidans argument. Resultatet av omröstningen blev också ett nej, och UTN är än idag bara en förening. Allt detta, komplett med intriger och komplotter, finns bevarat i vårt arkiv för den som är intresserad.

Behovet av en stark kår på den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har dock inte försvunnit sedan omröstningen 2003. UTN har sedan dess gjort oerhört mycket för studenterna på vår fakultet och är en erkänd aktör både av fakulteten och av de övriga teknolog- och naturvetarkårerna i landet med vilka vi har djupgående samarbeten. Vi har också fokuserat de senaste åren på att försöka bli den formella representanten för studenterna genom att bilda sektion inom Uppsala studentkår. I utbyte mot att vi skulle få formellt mandat att utse våra egna studentrepresentanter till fakultetens beslutande organ, skulle UTN ge den centrala kåren mer synlighet på campus.

Detta har alltså hänt när kårobligatoriet avskaffas 2010. Fri konkurrens om kårstatus införs, vilket innebär att den förening med störst representation bland studenterna ska få möjlighet att bli en formell studentkår. Samtidigt har UTN, med en god förankring bland studenterna och en välstrukturerad organisation, väldigt goda möjligheter att träda in som en formell kår framöver. I grund och botten handlar det om att bevara studentinflytandet på fakulteten.

Frågan fullmäktige måste ta ställning till under kommande år är vilken väg vi egentligen vill gå. Nätverket för frivillig, formell kår har tagit ställning. Har du?