2013

För en vecka sedan kom då beskedet att konsistoriet nekat Uppsala teknolog- och naturvetarkårs ansökan om kårstatus. Beslutet var väntat men ändå sorgligt för alla som kämpat för erkännande av studiebevakningen som bedrivs av UTN på TekNat-fakulteten. Eftersom beslutet bordlades en vecka tidigare på grund av livliga diskussioner[1] föreföll det inte längre som att beslutet var så självklart som Uppsala studentkår tidigare påstått[2].

Universitetet släppte ett pressmeddelande och Ergo var inte långsamma med att kommentera beslutet i en artikel som smidigt bortser det viktigaste uttalandet i hela meddelandet:

Universitetet konstaterar att regeringen inte anvisat något annat urvalskriterium än störst medlemsantal, vilket är olyckligt vid denna första gång när obligatoriet finns kvar, menar konsistoriet.

Vi lägger ihop ett och ett om anledningen till att diskussionerna drog ut en vecka på tiden. Vi är övertygade om att konsistorieledamöter ansåg att beslutet borde tas utifrån en helhetssyn på begreppet representativitet. Att välja studentkårer utifrån det i detta läget totalt värdelösa kriteriet anslutningsgrad var något man inte ville göra. Det förefaller också uppenbart att UTN i de flesta fall representerar studenterna bättre på TekNat-fakulteten än vad US gör.

Einar Lauritzen, som vi tidigare berättat om, kommenterar:

– Konsistoriet är enhälligt.

Ja, konsistoriet var antagligen enhälligt i att man inte vågade göra en egen tolkning av begreppet representativitet och därmed kunde UTN inte bli kår, hur bra UTN än är.

Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm kommenterar:

– Jag har vetat hela tiden att det skulle bli det här beslutet [...] Nu går vi vidare. Främjar varandra och inte nedvärderar varandra. Det första som gäller är att försöka hitta tillbaka till en god relation.

För det första är alla retroaktiva uttalanden är löjliga. Till exempel visste vi hela tiden att, var och när det skulle bli en jordbävning på Haiti innan den ägde rum. För det andra så vill hon gå vidare med ett sektionsavtal som omöjligen kan fungera. För det tredje vill hon hitta tillbaka till en god relation. Det kommer ta ungefär tre år.

Beslutet om kårstatus bordlagt av konsistoriet!

Har vi väntat färdigt snart?

I timmen då alla förväntade sig att US och Farmis skulle väljas av konsistoriet har konsistoriet istället valt att bordlägga frågan för vidare diskussioner. Universitetets kommunikationsdirektör Pernilla Björk säger till till UNT:

"Det är en knivig fråga och man är inte färdig med diskussionen."

Knivig fråga? Konsistoriet har alltså inte bordlagt ärendet av tidsbrist, och den enda knivigheten som finns på världskartan är att UTN har inkommit med en ansökan om kårstatus. Den kniviga frågan måste därför ha med studentrepresentativitet att göra, vilket vi tidigare diskuterat.

Då citerade vi regeringens utredare Erland Ringborg:

"Utredningen utgick från att man vid varje lärosäte skulle välja en viss modell för kårstrukturen - enkelt uttryckt: sammanhållen kår eller fakultetskårer - och diskuterade inte närmare hur en situation där modellerna blandas ska hanteras. Detta måste lösas lokalt med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

Konsistoriet måste i detta läge göra en självständig bedömning. Att förutsättningarna för en jämförelse av medlemstal inte är rättvisa, så länge en av konkurrenterna kan stödja sig på obligatoriet, understryker enligt min mening vikten av att förankring och representativitet bedöms mera allsidigt."

Det här verkar alltså tyda på att konsistoriet tar sitt ansvar och tar dessa kniviga frågor på allvar. Att konsistoriet har alla valmöjligheter öppna påvisades när Stockholms universitet tog ett för många oväntat och uppmärksammat beslut.