Kårer behöver inte automatväljas!

Vi möts av nyheten att Stockholms universitets styrelse har valt att göra Stockholms universitets studentkår (SUS) kår för hela Stockholms universitet. Därmed sparkar man ut de tre små kårerna Studentkåren vid JMK, Socialhögskolans Studentkår och Studentkåren DISK.

Sedan tidernas begynnelse (sedan utredningen Frihet för studenter blev färdig) har representanter för Uppsala studentkår och sektionsnätverket Teknats framtid påstått att Uppsala teknolog- och naturvetarkår inte har någon chans att få status som studentkår 2010 eftersom alla studentkårer kommer att automatväljas första perioden. Detta var alltså åter igen ett exempel på:

"Man's unfailing capacity to believe what he prefers to be true..."

Då det vid en första anblick inte verkar så konstigt att sparka ut institutionskårer eftersom de inte täcker ett helt verksamhetsområde, omfattar kårerna istället geografiskt väldigt skilda områden. Därmed fanns det stöd i förarbetena för ett automatväljande av dessa kårer. Trots detta har SU gjort en egen bedömning av begreppet representativitet. En sådan egen bedömning är vad UTN har framfört i ansökan att konsistoriet måste göra.

UTN har ansökt om status som studentkår

Igår hade både UTN och Uppsala Studentkår ansökt om status som studentkår för den treårsperiod som börjar den 1 juli i år.

Ansökan har skickats in trots att Uppsala Studentkårs kårtidning Ergo på förhand dömt ut försöket med artikeln UTN-separatister kämpar i motvind. Rubriken får det nästan att låta som om UTN är någon slags terrororganisation, men artikeln kretsar mest kring Einar Lauritzens uttalande:

Visst kan de ansöka om att bli en egen kår, men i och med att regeringen inte infört några övergångsbestämmelser så gäller samma regler för att bli en egen kår den här omgången som i fortsättningen.

Lauritzen hänvisar här till de dokument som styr hur ansökan ska behandlas – dokument som Einar själv har tillsett och formgivit. Det är alltså Lauritzen som har bestämt hur förarbetena ska tolkas och gör sedan sin tolkning utifrån dessa bestämmelser. Med förarbetena menas utredningen Frihet för studenter. Vi sökte upp regeringens särskilda utredare, Erland Ringborg, för att få klarhet i hur förarbetena borde tolkas. Han ser direkta problem med hur man ska tolka ansökningar från olika verksamhetsområden:

Utredningen utgick från att man vid varje lärosäte skulle välja en viss modell för kårstrukturen - enkelt uttryckt: sammanhållen kår eller fakultetskårer - och diskuterade inte närmare hur en situation där modellerna blandas ska hanteras. Detta måste lösas lokalt med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

Ringborg ser också problemen för att representativiteten bedöms felaktigt:

Konsistoriet måste i detta läge göra en självständig bedömning. Att förutsättningarna för en jämförelse av medlemstal inte är rättvisa, så länge en av konkurrenterna kan stödja sig på obligatoriet, understryker enligt min mening vikten av att förankring och representativitet bedöms mera allsidigt.

Ansökningshandlingarna går att hämta från UTNs hemsida och omfattar dels material som beskriver verksamheten men också en del intressanta bilagor, bland annat ett brev från Anders Axelsson (rektor för Lunds Tekniska Högskola), som påpekar att fakultetskårer faktiskt är vettigare att jobba med än stora, breda kårer.

Med allt detta sagt så tror jag tyvärr att konsistoriet till slut ändå kommer välja den fega vägen ut och avslå UTN:s ansökan. Alla vet ju att Uppsala universitet är ett anrikt sådant till fördärve och att det tar minst tjugo år att ändra de mest banala traditioner innanför universitetshusets tjocka väggar. Det finns ju trots allt heller ingen som kan ställa konsistoriet till svars för deras beslut i den här frågan eftersom konsistoriets kansli skapar sin egen moraliska måttstock. Friheten för studenterna får vänta till 2013.

Men 2013, då jädrar i min låda.