Varför sektion av en frivillig kår inte är en bra idé

Det är roligt att debatten nu verkligen har tagit fart, men vi tycker fortfarande att det saknas vissa perspektiv på frågan.

En sak som hittills har saknats i debatten är hur Uppsala studentkår kommer att se ut efter den 1 juli 2010. Uppsala studentkår kommer ha ännu mindre resurser och medel för att bedriva sin verksamhet ute på fakulteten. Om man ser till hur föga engagerade TekNat-studenterna är i Uppsala studentkårs frågor i dagsläget så finns det skäl till oro. Jag experimenterade häromdagen med att fråga studenter på TekNat vad de tyckte om Uppsala studentkår och vad kåren gör för dem. En person svarade att de trodde den kunde få hjälp med bostäder, ungefär två tredjedelar sa att de inte visste vad Uppsala studentkår gjorde för något, och ungefär en tredjedel frågade vad Uppsala studentkår var för något. Detta får mig att undra hur det kommer att se ut efter att kårobligatoriet faller och Uppsala studentkår resurser minskar ytterligare. Vad ska det då bli av våra studenters inflytande?

Uppsala teknolog- och naturvetarkår har på den andra sidan en 40 % anslutning på fakulteten räknat i huvuden ännu mer räknat i heltidsekvivalenter. UTN lyckas varje år enagagera ca 700 teknologer och naturvetare i dess olika aktiviteter. Samtidigt gör UTN allt som en kår egentligen behöver göra ifrån studiebevakning till sociala aktiviteter. I rådande läge vore det kanske rent ansvarslöst av UTN att inte kliva in och rädda studentinflytandet? Det man behöver göra är enbart att formalisera det som man redan gör i praktiken.

När grunden till Uppsala teknologkår (som sedan blev en del av UTN) lades för 15 år sedan gjorde man det med full avsikt att bilda en egen kår. Som någon klok person tidigare sade i debatten, har det hela tiden bara varit att trycka på on-knappen. Från vad jag hört hittillls i debatten så verkar det som om många inte insett riktigt hur den knappen fungerar.
Hela kärnan i det här är nämligen detta: Vem anser att TekNats studenter skall representera TekNats studenter? Frågan om vad fakulteten, universitetsledningen, och rektor med flera vad tycker är ganska irrelevant. I slutändan måste de hörsamma vad studenterna faktiskt tycker. Diskussionen om huruvida egen kår skulle vara möjligt för UTN dör vid denna centrala punkt, resten är detaljer som med tiden reder ut sig.

Avtalet med Uppsala studentkår är på pappret det bästa som hittills har åstadkommits mella de två parterna. Själva faktumet att UTN har fått igenom så många punkter säger en hel del om hur allvarligt Uppsala studentkår ser på sin situation. Uppsala studentkår vet själva om att en decentralisering är oundviklig och att inflytandet åter kommer hamna lokalt hos studenterna. Frågan de nu ställer sig är hur den formen kommer att se ut. Deras vision ligger i sektioner men är det verkligen rimligt att ha en organisation där grenarna är lika tunga som trädets rot? Det bådar inte väl för ett rättvist studentinflytande.

En sektionsbildning skulle med stor sannolikhet vara en kortsiktig förbättring för UTN. TekNat-studenterna skulle få mer inflytande i Uppsala tillfälligt. Samarbetet regleras i avtal men kommer i praktiken vara mycket personberoende. För varje sittande styrelse i Uppsala studentkår finns risken att samarbetet försämras. Med politiska partier innebär att man inte kan vara säker på vem man har att göra med från år till år. Detta oroar oss då Uppsala studentkår tids nog kommer vilja se över UTNs budget, vilja påverka våra åsiktprogram, framföra våra åsikter till universitetet, och avgöra vilka remisser UTN får. Detta är en ekvation som på bara några års sikt riskerar att divergera, det finns helt enkelt inte tillräckligt många gemensamma nämnare att luta sig mot.

Slutsaten är att sektionsskap är för UTN en kortsiktig lösning och det UTN jag känner jobbar inte så. Det UTN vi känner har alltid lyft blicken lite högre och det är tack vare den mentaliteten som vi idag står orubbade inför kårobligatoriets stundande fall.

/ Jimmy och nätverket för frivillig, formell kår